Som sagt. Robin flyttar i höst och är otroligt glad för hans skull.
Dock så sitter jag och gråter för att jag tycker att det är så jävla jobbigt. Från att träffas varje dag till ett distansförhållande, usch och fy. Jag hoppas iallafall att vi fixar det för jag kommer aldrig träffa någon bättre kille i hela mitt liv. Vill dela mitt liv med honom, gifta mig och skaffa barn med honom. Vill vara med honom hela livet.
Men såhär är det att bli vuxen. Under de två åren han är borta så kommer det vara min jobbigaste tid, bland de jobbigaste i mitt liv. Men jag skall kämpa, vi skall kämpa. För ett liv utan honom är inget liv. 
Har jag dig Robin - då har jag allt. Jag älskar dig älskling. ♥