Jag vet att man inte kan tolka känslor
när man läser det. Men nu är det såhär..
Jag har just blivit sårad utav min ena
bästavän. En som jag alltid snackade med,
en som alltid funnits där för mig. Råkade kolla
på din blogg för ett tag sedan och fick reda på en
massa skit som jag verkligen inte trodde att jag skulle
få va med om. Hur i helvete kan du bara gå bakom ryggen
på mig såhär? Hur kan du bara vara med min fiende
dag efter dag bakom ryggen på mig!? Det här trodde
jag fanimej inte om dig. Jag är så förbannad så jag vet
inte vart jag skall ta vägen. Tårarna rinner så in i bomben,
så jag kan knappt se vad jag skriver. Hoppas du förstår
att våran vänskap nu är över, och hoppas du förstår att
det är just dig jag skriver om. Jag som trodde du var
på min sida oavsett, men det enda man får höra är att
allt var på skoj och att du inte vet vem du skall tro på.
Fine, gör som du vill. Men jag vet sanningen och personen
du umgås med vet också den riktiga sanningen.
Men whatever, du, jag och vårat "föralltid" har nått sitt
slut. Du är en falsk idiotjävel och du kan dra åt helvete.
Du har förstört mitt liv, och ljugit mig rakt upp i ansiktet.
Förlåt, men den här gången kommer jag inte förlåta dig.
Ifrån i att ha varit hur stor som helst i mina ögon, har
du sjunkit så oerhört mycket på bara några minuter.
Det känns som om jag fått ett knivhugg i mitt hjärta.
Ett knivhugg som högg ut dig ur mitt hjärta. Nu kommer
jag alltid ha ett stort hål, som ingen kommer att ersätta.
Ha ett bra liv, hoppas du mår bra över att du
lyckats att såra mig. Hipphipp hurra, det är din bästa dag.
Tack för mig, jag hatar att jag älskar dig.