Haha sötnos! Hitta den här gamla bilden på Robin bland minst 8000 bilder.  Tror bilden är ifrån April 2009. Jag och Robin lärde känna varandra vintern 2008, tror jag. På den tiden var jag världens blygaste tjej. Jag vågade inte ens snacka med killar ensam. För det var för pinsamt och läskigt, haha! Minns så väl när Robin och jag skulle umgås en kväll och jag var hemma hos Saga. Jag var ju sjukt nervös, och vågade verkligen inte träffa honom. Jag stod i Sagas fönster och väntade på att han skulle komma på sin lilla cykel. Men han kom aldrig så jag och Saga gick ut, snurrade runt på snurrgungan och flummade ihjäl. Sen när jag snurrat klart så tittade jag med en iskall blick emot ingången till Sagas längenhet, där kom Robin cyklandes och lotsades som ingenting, han tittade på mig men såg inte att det var jag så han gick in i trapphuset. Jag skrek till Saga att jag skulle springa iväg och gömma mig, och det gjorde jag. Sen så smög jag på Robin och såg när han gick ut ur lägenheten och letade efter mig. Då börja jag gå emot honom, sen så vände han när det var 10 meter emellan oss. Och då tog jag det som att han inte ville va med mig, så jag och Saga sprang upp till hennes lägenhet, låste dörren, släckte alla lampor och satte på musik. Sen så gick jag in i Sagas rum och tittade ut igenom fönstret, då stod Robin och snurrade på den där snurrgungan. Då slog det mig att jag kunde lysa med Sagas taklampa så kan kunde se att jag var där. Så jag tände, släckte, tände, släckte tills han såg. Då började han gå upp till oss, och jag ångrade självklart att jag gjorde så med lampan, för det var ju så pinsamt. Efter ett tag så ringde det på dörren, och jag gick dit och kollade ut igenom kikhålet. Så stod han där, liten, kall och rädd! Men jag öppnade inte, utan lotsades som ingenting. Men då öppnade Robin brevluckan och viskade. "Felicia, är du där?" Då sprang jag ut till Saga såklart, rädd som jag var. Sen så smög jag till dörren igen, tittade ut igenom kikhålet. Och där satt han i trappen och lutade huvudet på hans händer, vilket menades med att han var ledsen. Visst, jag hade jätte dåligt samvete, men jag kunde ju inte bara öppna dörren och lotsas som ingenting, allting skulle ju bli fel då. Så jag stog och glodde på honom och efter ett bra tag gick han, och man såg på honom att han var besviken, förbannad och ledsen.

Efter ett tag fick jag ett sms utav honom där det stod. "Tack för dissen, jag satsar på någonannan istället".
Efter dom orden har jag blivit stark och inte ens i närheten utav blyg. Jag och Robin började umgås mer, men inte ofta. Efter ett tag blev vi tillsammans, datumet var den 22 maj. Men dock så höll det bara i 2 månader. Efter det så bröt vi kontakten. I vintras iår så tog vi kontakt igen. Umgicks varje dag, sov över väldigt ofta och var som bästavänner. Men vi betedde oss som om vi var tillsammans i vissa stunder. Nu har det gått 10 månader sedan vi tog upp våran kontakt igen. Idag är vi tillsammans och jag har inte varit lyckligare än såhär. Fast kan väl säga, att under hela tiden jag kännt honom så har jag alltid varit lycklig och älskat honom. För i djupet av mitt hjärta så har jag alltid vetat att han är den rätta för mig, det är han jag vill dela allt med, det är bara han som jag älskar.